Liv i dödens närhet

Ibland kommer döden hastigt och oväntat till någon man tycker om. Det är för många en chockartad upplevelse att få ett telefonsamtal från ett sjukhus med budskapet att en person i ens närhet inte längre finns. Chocken kan ta sig många uttryck.  Att dras med i en virvelvind av tankar och känslor som inte går att kontrollera, att bara bli helt blank och varken känna,tänka, äta eller dricka eller att argt skälla ut personen som ringer ” Du ljuger” är några sätt att reagera på. När man blir rejält omskakad tror jag är det viktigt att söka hjälp och stöd i en medmänniska – eller flera. Men också att tillåta sig att vara kvar i alla reaktioner som händer. Det måste få ta tid och hur konstigt det än låter tror jag att vi aldrig är så vibrerande levande som då. Det är som att “plussa på sig” flera nivåer i medvetandet och att öka närvaron i nuet. Samtidigt blir det tid för reflektion och funderingar på vad som är verkligt viktigt här i livet och hur man som individ vill ha det. Sorgen ger så småningom en impuls till förändring och ett eget växande.